Ladda ner spårplanen i större format som pdf-fil

Som en vid famn öppnar sig Sveriges vagga för den som betraktar denna modelljärnvägsanläggning. Här startade många av de handlingar som formade Sverige när Gustav Vasa kunde få stöd för sitt uppror mot danske kungen eller när bönderna protesterade mot krigen med den stora Daldansen. Här fanns malm i jorden som betalade staten och här fanns de karga trakter där befolkningen ständigt behövde ge sig iväg på vandringar till andra landsändar för att söka arbete.

Hit in till landskapets centrum i Falun bröt sig den första riktigt långa järnvägen i landet förutom den ofärdiga nedre delen av Södra stambanan fram de nio milen från Gävle vid kusten. Plötsligt öppnades en hel landsända. Där det förr tagit tre dagar med foror ned till kusten tog det nu tre timmar. Mycket fortare går det inte än idag.

Fabrikerna blomstrade. Snart hade Korsnäs strax öster om Falun mer industrispår än någon annanstans i landet. En landsända dit förr enbart personer reste med särskilda ärenden i tjänsten på långa uppdrag blev plötsligt tillgänglig för långt fler. Till arbeten på andra håll kunde man nu ta sig med tåg och turisterna utifrån började upptäcka landskapet. Ur skogarna och gruvorna kom råvarorna som fraktades ut eller vidareförädlades i industrierna i allt större mängder. En av landets äldsta bolag, Stora Kopparberg hade till nyligen sitt huvudkontor här och i Falu koppargruva där brytning började tidigt avslutades brytningen så sent som 1992 efter tusen års oavbruten verksamhet, den då  äldsta arbetsplatsen i världen.

Här finns idag stora industrier, högskola, länets huvudstad, turism och varierade näringar med gott om folk för att ge underlag också åt persontrafiken. Många snabbtåg startar här på sin väg mot Stockholm, andra passerar på sin väg mellan Borlänge och Gävle eller än längre bort liggande städer. och de stora godstågen från Domnarvets järnväg till stålverket i Luleå dundrar oupphörligen förbi. Ett från början huvudspår upp mot Siljan viker idag av som en bibana till pappersbruket i Grycksbo där det numera slutar. Godstrafiken återöppnades på banan efter att ha varit nedlagd några år och diskussionen var också flitig om att återuppta persontrafiken. Nyligen bytte pappersbruket ägare och godstrafiken ligger nere igen men banan är användbar och har även använts för inspelning av filmer som 1939. I lokstallarna huserar också en museijärnvägsförening vilket ger variation åt trafiken.

Det är en passande plats för att uppfylla kraven för Spårplan 2010. Bibana med ändstation och mötesstation samt en större station där spåren grenar sig kan läggas på lämpliga platser inspirerade av förebilden med stickspår till olika intressanta industrier. Dubbelspåret söker längs sjöar och skogar sig fram i stora svep som ögat lätt kan följa. Förgreningsstationen har en stor bangård där många tåg kan mötas. Lok kan vila i det stora lokstallet och vagnar rangeras och lastas av eller på. Bibanan kan sträcka ut länge genom landskapet. Samtidigt är igenkänningsvärdet mycket högt. Här finns många välbekanta platser och byggnader. Den säregna miljö ger goda möjligheter till att gestalta landskapet med tätt liggande faluröda hus, pampiga förvaltningsbyggnader, de höga gruvlavarna, stora moderna fabriker, en attraktiv stationsmiljö med mycket stora järnvägsbyggnader för olika ändamål, turistmiljöerna kring sjö och å samt en folkpark med raggarbilar och pappersbruk inne i skogen.

Spårplanen

Spårplanen har som centrum bangården vid Falu central med sina fem spår för möten och rangering framför stationen och två mötesspår och tre stickspår på andra sidan tillsammans med en vändskiva och ett stort antal stickspår vid lokstallarna. I direkt anslutning till stationen ligger också en mycket stor industri med två stickspår.

Det är ovanligt att förgreningen sker redan före stationen. Det ger en spännande spetsig form åt plattformen i förgreningen. Det gör också att bibanan kan avskilja sig från huvudspåret mycket fortare in i mer av sin egen miljö. Därmed vinns massor av utrymme åt bibanan på ett trovärdigt sätt helt enligt förebilden. Orsaken till att förgreningen ligger på detta vis är i att det som nu är bibana från början var huvudlinjen. Här gick järnvägen till Siljansbygden, först senare tillkom järnvägen till Borlänge och vidare hela vägen till Göteborg över Kil på, Sveriges största och rikaste enskilda järnväg, Bergslagens järnväg BJ. De gjord Falun till en stor knutpunkt med två mycket stora rundlokstallar med varsin vändskiva.

Den stora huvudformen med en lång svepande kurva in till stationen är också helt enligt förebilden. En station med mötesspår har lagts in på bibanan där en gång Falu Norra låg. Det motiveras av att det är tänkt att pendlartrafik till Grycksbo har startat på nytt vilket motiverar både ett mötesspår här och en station för att stiga av och på tåget eller rättare sagt rälsbussen eller motorvagnen och varför inte då tänka sig att stationen blivit kvar och nu öppnats på nytt. I Grycksbo är den ändstation med många stickspår till pappersbruket som man ser en hel del av.

Till gruvområdet kommer man på ett zick zack spår från bibanan för att höja sig så mycket som möjligt till gruvområdet som ligger förhållandevis högt över staden. Här finns två stickspår till olika verksamheter. Här har gått spår tidigare och spårstumpar finns kvar direkt intill gruvan. Men förbindelsen gick ut till huvudlinjen där det är för brant på anläggningen för att lägga spåret. Åt andra hållet från gruvan gick också långa stickspår så spåren som de dragits på modellen är ändå troliga. För att kunna vända tågen har vändslingor lagts in genom industriområdet bakom lokstall och genom fabriken.

Den mest drastiska förändringen jämfört med förebilden är att huvudlinjen lagts om till dubbelspår. Detta motiveras med att tågtrafiken ökat betydligt i framtiden och gett underlag för dubbelspår både mot Borlänge och Gävle. Dessutom har de existerande planerna på att bygga en tunnel under Ryggen öster om staden genomförts. De mycket tunga tågen mellan stålverket i Luleå och stålindustrin i Borlänge har haft mycket allvarliga problem med de branta backarna över Ryggen och man har beräknat det som samhällsekonomiskt lönsamt att bygga en sådan tunnel, ett argument som idag dock inte alltid hjälper. På anläggningen kan man därför se en spårstump som går rakt fram vid änden vid Korsnäs österut från Falun medan två nya spår som viker av in i höjderna för att sedan döljas bakom en bakgrundskuliss på en synlig mycket lång raksträcka genom skogen.

Några idéer och tankar om landskapet

Slagghögarna i Falun är ett dominerande drag i detta landskap också på platser runtomkring då kopparhanteringen sträckte sig vida omkring.

Trafik

Bebyggelse

Ornäs

Nationalskatt egenbygge,,,

Gruvan

Laven, eget

Rödfärgsfabriken, panncentral ombyggd, Kibri (ev. Auhagen), moderna delen Mills bros. Lumber i 6 delar.Gasbehgållare…Pressbyråkiosk, gruvbyggnader US,,,

Egenbygge huvudbyggnaden, entré till området  och nedgången till gruvan. Hus med mansardtak i central kvarteret,

Gruvliga sidan

Faluns är fyllt av mycket tät trähusbebyggele. Den återge på anläggningen i backen ned mot ån från gruvan där det också hos förebilden finns många särskilt små röda stugor.

Gruvgatsbacken åt norr faluröda hus från Ristat och Skuret och AH, 2 vånings stadshus, Muséet modernt egenbygge. Kvarter vvid torget Kibri, mot tråhuskvareteret 2 våningsrestaurang me torn i hörnet. På torget våghuset.

Ljuvliga sidan

Gör skäl för sitt namn utan slagghögar, …

Falu central

Stationen…, kiosk, taxicentral Godsmagasinet… Modern godsmgasin

Lokstall Ottbergen Kibri

Korsnäs

Längs Runn finns plats för hela miljöer. Glasskiosk från US, båtuthyrning, Café från RG (med minigolf), en passagerarbåt , En verkstad från Auhagen med stor fabriksskorsten och båtupplag följt av Kraftverk och på andra sidan järnvögen ett f.d. lokstall, skjul samt en stor modern kabelfabrik från Pike Stuff.

Bortom Ryggen

Skog och åter skog…

Falu Norra och Bergsgården

Station? Gods?

Grycksbo

Folkparken, Preiser, Faller, Ristat och skuret.

Station?

Pappersbruket…?

Annat gods.

Rösta på bästa spårplanen här

About The Author

Related Posts