Det finns inga genvägar till den perfekta modelljärnvägen, men genom att läsa Christer Anderssons presentation av sin anläggning kan du säkert snappa upp några nya tips eller bli inspirerad inför det egna bygget. Denna tredje del tar upp hur banan planerades och konstruerades. Alla artiklar i serien hittar du här.

Landskap
Tyvärr har detta fått gett vika för spår och släta ytor. Egentligen vore drömmen att göra en anläggning där tågen kunde åka långa sträckor på landsbygden utan att passera någon station, men med en anläggning av denna begränsade yta, så kan det inte bli något större landskap utan att inkräkta på allt annat man vill ha. Så min drömbana får vänta ytterligare ett tag till.


Polishuset

Det lilla landskap jag har är delvis tillverkat av cellplast. Detta är ett hårdliknande frigolit men utan att det smular sönder. Alla berg och förhöjningar i landskapet är av detta material. Berg är tillverkade av 10 cm tjocka block. Först har jag skurit till de bitar så de passar in på banan. Sedan har jag med en ”morakniv” skurit till utseendet grovt och att det blir hinderfritt vid spåren. Det jobbiga, men som ger resultat, är att finarbeta bergsytan. Med vassa skärknivsblad ”formar” jag ytan. Det bästa är att gå ut och titta hur det ser ut vid en bergsskärning och se hur berget blivit efter t.ex. sprängningar. Beroende på vilken typ av berg det är, så blir utseendet olika. Inget behöver kännas fel, för jag har sett under mina utflykter både stora släta ytor som söndervittrade bergsytor. Det sistnämnda får man om man upprepade gånger skär i materialet på väldigt liten yta. Efter ett tag så spricker materialet upp och små bitar lossnar och man har en perfekt yta.


Berg skapat av cellplast i Abbetorp

När man sedan känner sig nöjd med sitt arbete, grundar jag allt med en grå vattenfärg. Ibland måste man låta torka emellanåt och måla flera gånger. Sedan återstår att få fram bergets alla andra färger. Man får använda sig av olika vattenfärger grå, bruna, gröna, lite svart och vitt och till slut orange. En del av färgerna får man pensla på, gärna efter att ha studerat detta ute i naturen. Avslutningsvis tar man en blöt natursvamp, tar lite färg och trycker fast färgen. Man ”duttar” lite hit och dit och detta medför att färgen appliceras väldigt oregelbundet och naturtroget. Jag ska erkänna att mycket av detta jobb har gjorts av min sambo med konstnärliga talanger, men borde även kunnas utnyttjas av en ”vanlig” mj-byggare. När alla färger har torkat, så använder jag mig av Woodlands olika strössel och limmar ganska rikligt med gröna nyanser i bergshyllor, i skrevor m.m. Det växer otroligt mycket på en bergvägg. Man kan t.o.m. sätta upp små träd eller buskar på bergsväggarna. Till vissa branta delar har jag satt upp stenmurar av papp, köpta från mj-butiken. Detta för att spara plats. Man kan dock ifrågasätta om detta är naturligt!


Egentillverkade träd utplacerade på ett cellplastberg

Träden brukar jag tillverka själv. Skördar buskspireans toppar på hösten som formas till främst tallar eller andra lövliknade träd. Dessa doppas o trälim och vatten och sedan strös grönt strössel på dem. Likaså plockar jag egen toppmossa och färgar dem. Dessa använder jag som buskar och träd. En bit tät mossa på en naturtrogen liten kvist blir ett grönt lummigt träd. Granar och vissa andra större träd är köpta, antingen färdiga eller i byggmodell. Köpta gröna häckar har jag använt mig ganska flitigt av, eftersom de ser bra ut och döljer bra skarvar t.ex. övergång mellan gräs och grus/asfalt. Asfalt är målat direkt på underlaget med grå-blå-svart färg. Grusytorna är av fin chinchillasand som finns att köpa i djuraffärer. Runt anläggning finns en bakgrund, 60 cm höga masonitskivor som målats blå. På dessa har sedan vissa partier av köpta bakgrundskulisser från MZZ pålimmats, medan hälften är handmålade av min sambo.


Torget i Christinahamn

Byggnader

Från början köpte jag alla mina hus i byggsats. Detta blev både dyrt och så såg inte bra ut ibland. Största felet på köpta byggsatser är ju skalan. Nästan alla hus är ju för små! Därför började jag bygga egna byggnader, vad jag behövde till anläggningen. Stationshus var något som jag ville bygga själv. Förutom ”Åseda” i modell, har jag byggt de andra stationerna själv. I stora drag är de byggda av papp och trälister. Vissa fönster kommer från någon gammal byggsats och även andra plastdetaljer är köpta. Stationerna har ingen förebild i verkligheten utan är påhittade men i skalenlig storlek. Abbetorps stationshus är egentligen ett halvt. Eftersom det var ont om plats har jag bara byggt framsidan och lite av gavlarna för att få det att se ut som en hel station. Den målade bakgrunden ger dock intryck av ett helt hus. Förutom stadshusen, som är köpmodeller, är nästan alla magasin och industribyggnader hemmagjorda. Vid hamnen finns en oljedepå. Hade köpt en sats från Piko med två oljetorn, men de såg ju alldeles för små ut. Inte ens i N-skalan skulle de vara stora. Därför tillverkade jag två egna, betydligt större ”torn” med hjälp av en stor papphylsa, till att gjuta plintar med. De fick koniska tak och målades silverfärgade.


Bron över bangården i Christinahamn

En stor bro går över bangården vid Christinahamn. Den är tillverkad i masonit med lister av kartong. Hylsor till pappersrullar blev pelare. Alla perronger är också egentillverkade och anpassade efter spåren. De är utsågade av plywood och täckta med kartong. Likaså perrongtaken är gjorda av papp och trälister. Många tak på byggnaderna är av fint svart vattenslippapper fastlimmat på kartong. Det ser ut som papptak, om man inte är för petig!


En fastighet skall rivas för att ge plats för ett nybygge

Övriga detaljer
Att detaljera sin anläggning med smådetaljer, är något man kan hålla på länge och man brukar säga att man aldrig blir färdig med det. På min anläggning har jag inte kommit så långt ännu. Detta är något man brukar göra på slutet. Men vissa svåråtkomliga partier har jag så gott som gjort färdiga. Det innebär att figurer och fordon, ev. belysning och övriga detaljer redan är uppsatta. Jag försöker skapa olika scenarier där det händer saker och bakom detta så finns det en historia. Att dessa olika händelser ligger intill varandra och sker samtidigt, kanske inte händer i verkligheten, men som betraktare får man se dessa var för sig och strunta vad som händer vid sidan om. Ex. Några pojkar i skolan har lekt med tändstickor på toaletten på övervåningen och det börjar brinna. Brandkåren kommer och nyfikna människor tittar på. Samtidigt pågår en marknad på torget bara ett stenkast därifrån, men på torget bryr man sig inte om branden. Inte heller på resgodsavdelningen på stationen, som håller på att lasta ett par bilar, bryr man sig vad som händer 50 meter därifrån osv. För att illustrera branden har jag en brandbil med blinkade blåljus samt rött blinkande ljus i byggnaden.


Skolan brinner!

Det kommer att placeras ut mycket figurer och fordon på anläggningen. Detta gör den ser mer levande ut. Belysning, i form av innebelysning och gatulampor, kommer också med tiden att sättas upp. På min gamla anläggning fanns ca 200 lampor. Stolpar och bryggor till luftledning finns också utmed spåren, fast ingen tråd, så jag tänker inte köra med något lok med fungerande strömavtagare. Stolpar och bryggor är endast till för att förhöja intrycket. Tråd mellan stolpar försvårar dessutom all manuell avkoppling av vagnar m.m.


Containerterminalen i Christinahamn


En bild från hamnen


En serie bilder från ASGs distributionscenter i Abbetorp

About The Author

Related Posts