Utställningens andra dag upplevde de flesta av utställarna som lugnare än lördagen, det var nog inte lika många besökare och de som passade på att gå runt på utställningen tog det lugnare och ägnade de utställda modelljärnvägarna lite mer tid.

De båda smalspåriga modelljärnvägarna som visades på lördagen hade ersatts av ett rangerspel i skala 1:22,5 och järnvägssällskapets utställda modulanläggning hade kompletterats med en webkamera och bildskärm som visade tågen på anläggningen ur en lite annan vinkel.

Ett par timmar innan utställningen började utställarna att dyka upp. De flesta hade tagit med sig det rullande hem över natten och allt skulle ställas på plats inför den andra utställningsdagen.

Klockan 12.00 öppnade utställningen och det tog inte många minuter innan det fanns nyfikna människor lite varstans i lokalen. Liksom under lördagen var besökarna på utställningen en bred mix av hur det ser ut i samhället. Det som visades tycktes intressera allt ifrån tonårsbrudar till tågmuppar och syftet med hela utställningen, att visa upp ”mj-hobbyn” för allmänheten, tycktes fungera även under söndagen.

Responsen från de flesta besökarna var positiv, barnen sken som solar när de fick provköra ett alldeles eget tåg och deras mammor ställde nyfikna frågor om hur man gör för att bygga upp landskapet kring tågen samtidigt som papporna berättade historen om Märklintåget man hade fått när man var liten.

Man bör kanske påpeka att det inte bara var barnen som erbjöds provköra tågen, även en hel del vuxna tog chansen att prova på hur det var att kontrollera ett av tågen på demoanläggningen.

Den mest ”negativa” kommentaren kom ifrån en tjej som absolut inte ville köra tågen, hon hade just insett att mannen i SJs några år gamla tv-reklam* inte var något påhitt utan fanns i verkligheten. Men i samma andetag så konstaterade hon att så länge man själv mådde bra och inte skadade någon annan så fick man väl syssla med vad man ville, modelljärnvägar var dock inte hennes grej…

* I reklamfilmen som egentligen är för Samtrafiken så är det en kille som sitter brevid sin modelljärnväg och säger något i stilen med ”bara tåg, bara tåg ska det va”. Han ger ett allmän asocialt intryck och skall personifiera den ”riktige” tågnörden.


Järnvägssällskapets modulanläggning


Alla modellerna rullande inte på anläggningen, under den stora ”ostkupan” visade Järnvägssällskapet lite olika modeller


Under söndagen visade Järnvägssällskapet vad man kan göra med en enkel webbkamera och en dator, och på så sätt få en helt annan synvinkel på modellerna


Kameran hade man ”gömt” i landskapet


Järnvägssällskapet hade även med sig ett enkelt rangerspel där utställningsbesökarna själva fick prova sina kunskaper i att flytta godsvagnar till rätt spår


Urban Fredriksson visade och hjälpte alla som ville prova på att köra tåg i den större skalan


Alla handbyggda modeller hos Olle Frykmo lockade både de inbitna modellrallarna och den breda allmänhet som besökte utställningen


Ett bra sätt att skydda anläggningen är att glasa in alltsammans


Vid Skultunas lokstall kunde man hitta såväl dieselloket V10 och ett par av TGOJs avställda Bt-lok


Bussar har tagit över det tidigare lokstallet


Utställningsbesökare vid Spårvägens Modellsektion


Barn och vuxna intresserade av spårvägar i modell


På spårvägen fanns det olika typer av spårvagnar från Roco


Spårvägen gick inte bara genom stadslandskap, en av modulerna var mer kuperad och låg mellan de båda stadsområdena


En av modulerna med vändslingor och stadshus

About The Author

Related Posts