Mitt i sommaren dök det första numret av Modelljärnvägsmagasinet upp i brevlådan. En tidskrift som många saknat och efterfrågat. Plötsligt fanns det en mj-tidning på svenska som faktiskt kunde matcha de etablerade tidningarna i Europa och USA. I många stugor runt om i landet hojtade inbitna modellrallare ”äntligen” och jag är benägen att hålla med dem!

Av: Jocke Sannagård

Nu har redaktionen bakom Modelljärnvägsmagasinet presenterat ytterligare ett nummer av tidskriften och vi passar på att tittar närmare på Sveriges nya mj-tidning.

Modelljärnvägsmagasinet kommer med tre nummer per år, som det ut just nu så kommer redaktionen ge ut ett senvinternummer, ett sommarnummer och ett senhöstnummer varje år. Varje nummer ska vara på omkring 100 sidor och fokus ska vara modelljärnvägar. Det senaste numret som vi har läst (nr 2 2009) har totalt 96 sidor.

De första sidorna i tidningen presenterar innehållet, både med bilder och med text, på de följande sidona får man som läsare lite information från redaktionen och en genomgång av det aktuella numrets skribenter. Upplägget känns tydligt, seriöst och personligt.

Varje nummer av tidningen har ett antal olika teman. I detta nummer är ett av dem ”vattentorn” och i den inledade artikeln tar Johan Stenson upp lite bakgrund till hur vattentorn fungerar i verkligheten, några olika varianter på hur de ser ut och avsutningsvis även en kort genomgång av de byggsatser av svenska vattentorn som faktiskt finns på marknaden. Texten illustreras med bilder på både förebilder och modeller och ger en bra inledning till ett av tidningens teman.

Därefter följer en sida med ett bildreportage från Dansk Modelbaneunions återkommande sommarträff. Här hade det gärna fått vara ännu fler bilder och kanske även lite mer information än bara bildtexter.

Den följande artikeln handlar om invigningen av en ny utställningshall hos  Norrbottens Järnvägsmuseum, det är inte mycket modelljärnväg i artikeln, men den kanske kan inspirera till nya modellprojekt eller utflykter kommande sommar.

Sedan återkommer temat ”Vattentorn” i Kirby Vincents artikel om hur han gick tillväga för att göra ett av Dal-Västra Värmlands Järnvägs vattentorn i N-skala. Det är en inspirerande artikel med både information om förebilden, hur man kan göra för att återskapa den i modell och dessutom illustrerat med ritingar i både N- och H0-skala. Upplägget är föredömligt, tydligt och solklart.

Lars Kempe medverkar i tidningen med ett par artiklar, inledningsvis med ett bildreportage från Märklins 150-årsjubileum som gick av stapeln i september, trots företagets ekonomiska kris tidigare under året. Längre bak i tidningen återkommer Lars med ett bildreportage från årets Hobbymässa. I båda fallen hade jag gärna sett ännu fler bilder och information, speciellt utställningen hos Märklin borde haft mer att visa än vad som gick att återge på ett par tidningssidor. Förhoppningsvis kan man i kommande nummer koppla fler artiklar till mer nerladdningsbart material på tidningens hemsida.

En annan Lars (Ljungberg) visar några exempel på verkliga industrimiljöer och hur man kan återskapa dem i modulform. I den följande artikeln får läsaren se hur man kan använda modeller i marknadsföring på en järnvägsmässa. Morrgan och Alf Rosén besökte mässan Nordic Rail 2009 och hittade Netrails monter där företagets vagnar visades upp på en fungerande modelljärnväg.

Mitt i tidningen hittar man ett ”nyhetssvep” som tar upp både nya modeller och böcker, kortfattade recensioner och information om nya modeller. Detta avsnitt följs upp av lite längre information om Rivarossis nya flisvagnar och de svarta Rc-lok som finns på marknaden. Möjligen hade man velat se lite mer omfattande synare av de nya loken, men det handlar i båda fallen om omlackade standardmodeller som de flesta modellrallare redan känner till fel och brister på.

Mer omfattande granskning sker däremot av Trix modell av dieselloket T44 och NMJ:s blå 60-talsvagnar. Synarna känns helt exemplariska, en ganska omfattande text där man beskriver modellernas funktion, utseende, missar och vad som är bra. Detta kompletteras med många bilder, ritningar i både H0 och N samt flera tabeller med mått, tekniska uppgifter och källor till mer information. Jag tycker redaktionen har lyckats mycket bra med dessa båda artiklar. Artikelförfattarna har gjort en bred granskning och det finns underlag för att läsaren själv ska kunna bedöma om det är en intressant modell.

Christer Andersson som tidigare skrivit en del om försvenskade godsvagnar på Modellrallaren dyker upp i tidningen med en artikel om hur man med enkla medel kan bygga om tyska modeller från Piko till Netrails nya kortkopplade containervagnar. Artikeln följs dessutom upp av en bra beskrivning av förebilden till modellen, även den signerad Christer.

Stefan Nilsson skriver bland annat lite om NMJs kommande godsvagnar och har dessutom besökt den svenska mj-tillverkaren Jeco. Ett besök som resulterade i en intervju med företagets ägare Jan Wallin. Intressant läsning med en del information som många säkert inte tidigare kände till. Vet du exempelvis hur många rälsbussar av Y6-typ som Jeco producerat i den senaste generationen av modellen?

Anders Lattermann står bakom en artikel om moderna ellok, tidningens andra tema. Artikeln är framför allt inriktad på lok från Siemens och kommer i nästa nummer följas upp med en artikel om moderna lok från Bombardier. Information om förebilder blandas med fakta om tillgängliga modeller och även här har man valt att illustrera texten med många bra bilder och tydliga ritningar i olika skalor.

En annan Anders (Östlund) har nedtecknat en ganska omfattande beskrivning av hur vändslingeautomatik kan fungera på en digital anläggning. Det blir mycket sifferbeteckningar och artikeln är kanske inget man inspirationsläser. Men artiklar som denna är väldigt bra att ha när man stöter på problem så jag hoppas att konceptet kan utvecklas till en återkommande ”mj-skola”, återkommande i framtida nummer av tidningen.

Utan att överdriva måste man säga att Claes Mattisson, mannen bakom nästa artikel, är en mästerbyggare. Han har under många år medverkat i böcker och tidningar med alla möjliga byggprojekt och resultaten är alltid lysande. I artikeln som publicerats i magasinet tar Claes upp möjligheterna att bygga om och förbättra Hobbytrades O- och H-vagnar, klart inspirerande för att själv sätta igång med att förfina modellerna i den egna samlingen.

Johan Stensson har byggt om ett tyskt vattentorn från Auhagen för att göra det mer svenskt. Han vill visa möjligheterna att modifiera befintliga modeller och bygger om modellen med tre olika lösningar. Artikeln är bra illustrerad med förebildsfoton, skisser och bilder på de färdiga försvenskade modellerna.

Den som funderar på att komma igång med modelljärnvägsprojektet där hemma kan få en del tips och idéer i Stefan Nilssons artikel om olika sätt att utnyttja utrymmet när man bygger modelljärnväg. Artikeln är väl illustrerad med skisser på olika lösningar. Stefan har också besökt modelljärnvägsklubben Rälsbiten, en klubb som åtminstonde inte jag har läst så mycket om tidigare. Det är en bra beskrivning av anläggningen, utan att bli långrandig eller tjata om mindre viktiga detaljer blir man snabbt insatt i hur banan ser ut och får ta del av lite information om klubbens verksamhet. Även denna artikel är bra illustrerad. Värt att nämna är att alla bilder har ett nummer och på en spårplan äver anläggningen återfinns alla nummer med kameravinklarna markerade. Har själv inte sett detta i någon svensk tidning tidigare, men det är vanligt förekommande i både Europa och Usa och jag tycker det är en riktigt bra hjälp för att sätta sig in i hur en anläggning egentligen ser ut.

En artikel på tema ”moderna ellok” tar upp möjligheten att bygga om Märklins 3-räls modell av Hector Rail:s ellok typ 441 till 2-räls.  Artikeln är välillustrerad med bilder som täcker i princip alla delar av byggprojektet och i slutet finns även en lång förteckning över länkar till mer information för den som är intresserad.

Magasinet avslutas med en artikel av Peter Berggren om Thamshavnbanen, en 100-årig elektrisk smalspårig museijärnväg i närheten av Trondheim. En udda järnväg som inte är helt enkel att återskapa i modell då det varken finns färdiga modeller eller byggsatser av loken och vagnarna, men ändå mycket inspirerande för egna byggprojekt. Det jag saknar i artikeln är en karta över banan, den finns tillgänglig för nedladdning från tidningens hemsida, men för oss som inte har datorn med i sängen, på toa eller på tåget så hoppas jag att man i kommande nummer i alla fall har med en liten skiss över de banor som beskrivs.

Sammanfattning
Den som läst allt ovan förstår att jag gillar det här. Jag tycker Modelljärnvägsmagasinet är väldigt bra! Visst finns det detaljer att slipa på, i detta nummer har exempelvis väldigt många bilder blivit ganska mörka, redaktionen är medvetna om problemet och har rimligtvis vidtagit åtgärder för att undvika detta i fortsättningen.

Magasinet är bra redigerat, det känns mycket läsbart, informativt och inspirerande. Det är ju trots allt så att även en riktigt bra skriven artikel kan totalförstöras av en klantig redigering. Är det något som man inte lyckats så bra med så är det framsidan. Jag tycker den inte speglar hur bra innehållet är, den känns lite ”tandlös”, ungefär som en powerpoint-presentation på ett tråkigt jobbmöte… jag vet inte heller hur klokt det är att lägga tidningsrubriken ”på tvären”. Det är kosmetika och spelar ingen roll när man väl öppnat tidningen, men i tidningsstället i butiken så försvinner tyvärr magasinet i mängden och jag har svårt att tro att det är redaktionens önskan att inte nå nya läsare.

Ingenting är så bra att det inte kan bli bättre, samtidigt är det en fråga om ”tycke och smak”. Personligen hade jag föredragit att man samlat alla temaartiklar inom ett ämne i en viss del av tidningen. Jag gissar att man genom att blanda allt material vill ge tidningen lite bredd och undvika att den som inte är intresserad av ämnet skall bläddra förbi stora partier av tidningen, men jag tror att man skulle uppleva temat lite tydligare och lättare kunna koppla mellan olika aspekter av temat om artiklarna hade grupperats i en större utsträckning.

Mediafakta
Modelljärnvägsmagasinet
Antal sidor: 96 st (per år ca 300 sidor)
Pris: Lösnummer 99 kr, årsprenumeration 247 kr
Hemsida: www.mj-magasinet.se

About The Author

Related Posts