I en källare i centrala Borlänge hittar man Borlänge Modelljärnvägsklubb (BMJK), en klubb som skapat en anläggning med förebild från Bergslagen, även om man valt att inte avbilda en exakt förebild.

Av: Jocke Sannagård

Klubben grundades 1980 av en grupp mj-intresserade i Dalarna. De första åren ägnades åt att hitta en lämplig lokal för att bygga en gemensam anläggning med lokal förebild. Till slut hittade man en källarlokal på ca 50 kvm där man började skapa en modelljärnväg. I mitten av 90-talet var klubben så trångbodd att man började leta efter en rymligare lokal. Sökandet resulterade i att man hittade den nuvarande lokalen som är ungefär 150 kvm, fördelat på fyra rum.

Bergslagen är ett område som givit inspiration till många modelljärnvägar, så är fallet även med denna. Egentligen är det inte så konstigt. Gruvor, sågverk och andra små och stora industrier i Bergslagen ger ett mycket bra underlag till att skapa en modellmiljö omkring. I fallet med Borlängeklubben är det dessutom det område man i princip har ”utanför dörren” så valet av förebild känns helt naturlig.


Detta är vad man ser när man kommer in i lokalen. Huvudspåret från Gunnarsbo löper längst med kanten på den ”halvö” som sticker ut i  anläggningens första rum.

I informationen på klubbens hemsida anges att anläggningen man bygger skall spegla förhållandet på järnvägarna för omkring 40 år sedan, men enligt klubbmedlemmarna på plats så är fokus vid körningarna med modernt. Äldre tåg kan emellanåt dyka upp, men då som ”museitåg” på en anläggning av idag.


Dubbelspåret (till höger) kommer från Gunnarsbo och passerar trafikplatsen Åströmmen (växlarna till vänster) där den ”gamla” linjen viker av från den dubbelspåriga huvudlinjen som går vidare till tågmagasinet Dölja.

Klubben disponerar som sagt en lokal med fyra rum, varav anläggningen återfinns i tre av dem. Det första rummet  man kommer in i (bilderna ovan) har tidigare varit förråd och här började man inte bygga på anläggningen förrän omkring tio år efter att man flyttat in i den nya lokalen. Här hittar man fortfarande en del frigolitlandskap, men arbetet går successivt framåt.


Det lilla bysamhället Granhyttan är i fokus när man kommer in i det andra rummet. I bakgrunden kan man se huvudstationen Gunnarsbo.

I det andra rummet har man ett mer komplett landskap på delar av anläggningen. Omkring stationen i Granhyttan har man börjat bygga upp ett litet landsbygdssamhälle, med bygatan, kyrkan och den lilla trävaruindustrin som gör att orten fortfarande är vid liv. ”Motor” i hela anläggningen är dock stationen Gunnarsbo som ligger lite längre in i rummet. Tyvärr lite svåråtkomlig och avlägsen om man bara befinner sig i det publika utrymmet längst med lokalens yttervägg.

I det tredje rummet hittar man en vändslinga i två nivåer.

I det tredje rummet finns bara en liten del av anläggningen, en vändslinga med två nivåer. Som man kan se så har man förberett anläggningen för en tredje nivå på spåren, om och när det kan tänkas uppföras är idag oklart. I rummet har man även en del förvaring och möjlighet att umgås.


En schematisk plan över hela klubbanläggningen.


En av många detaljer från anläggningen är ett område med koloniträdgårdar

En koloniträdågrd bör finnas på varje modelljärnväg. I många fall utvecklades koloniträdgårdsodlandet av järnvägsanställda som fick odla på små markområden omkring järnvägarna. Områden som oftast inte passade för bostäder eller industrier. Skulle järnvägen få ett behov av den aktuella marken så var det ganska enkelt att avhysa några trädgårdsodlare.


En översiktsbild över Granhyttan


Bygatan i Granhyttan

Forsen som rinner bredvid sågverket i Granhyttan.


Utfarten från Granhyttan. Spåret passerar under Forshuvudbron, en modell av en bro från Borlänge.

Gunnarsbo är klubbens stora station och härifrån utgår alla de olika slingor som anläggningen är baserad på.

Gunnarsbo har fått sitt namn efter en av klubbens flitigaste medlemmar, Gunnar Åström. Gunnar gick bort för många år sedan, men hans verk betyder fortfarande mycket för klubben. Bron på bilden ovan är ett av Gunnars verk. Den är helt och hållet scratchbyggd av diverse återvunnet material efter en lokal förebild.


I utkanten av Gunnarsbo hittar man ett stenbrott med krossanläggning.


Åströmmen i närbild. Vid ett sidospår ligger OK:s petroleumdepå. Landskapet är i övrigt under uppbyggnad.

Centralt i lokalen ligger ett upphöjt ”ställverk” där man dels har planen över hela anläggningen förberedd för analog styrning…


…dels för helt digital styrning. Här finns en dator varifrån man kan kontrollera delar av anläggningen. Man arbetar just nu med att installera detektering av alla spår på anläggningen.


På spridda platser under anläggningen hittar man paneler för både växeldekodrar och spårdetekteringen. Visst är detta äkta kabelkonst?!

Man brukar ibland kunna läsa i tillverkarnas information att en digital anläggning bara behöver två anslutningskablar till körsystemet. Det kan fungera på den lilla rundbanan man köper inledningsvis, men alla som håller på med modelljärnvägar är nog fullt medvetna om hur mycket kablar det går åt för att alla funktioner skall fungera som man önskar. Efter tidigare problem med ett elsystem som få hade insyn i hyur det fungerade så har man idag ett system som präglas av tydlighet och klartext. Allting är föredömligt dokumenterat och uppmärkt’ och inspirerade i alla fall mig till att göra kabeldragningen ännu mer lätt att förstå sig på.


Vid varje station finns lokalställverk

Tanken från början var att anläggningen skulle vara både analog och digital, dessutom skulle det finnas möjlighet att köra även med modeller för ”treräls”. idag har man gått ifrån det senare då det inte fanns något utbrett intresse för detta bland medlemmarna. Utvecklingen av de digitala körsystemen har också gjort att möjligheten att köra tåg analogt är begränsad. Klubben har valt att använda Lenz system där man kan köra ett tåg analogt på den i övrigt digitala anläggningen.


Tdigare var Leksand en av stationerna på anläggningen. På dagens anläggning har man andra förebilder, men det scratchbyggda stationshuset i Leksand finns fortfarande bevarat hos klubben.

Lördagen den 17 april är det ”Dalträff” hos Borlänge Modelljärnvägsklubb. Det är inget publikt evenemang utan en tillställning som framförallt är öppet för andra mj-klubbar. Skulle du vara intresserad av att besöka anläggningen i samband med Dalträffen eller vid något annat tillfälle, så kontakta klubbens styrelse genom Karl-O Sicking (karl-o[snabela]sicking.se). Klubben har en del arbetet kvar med anläggningen innan den kan ses som ”färdig”, men besöket gav i alla fall mig en hel del idéer och inspiration!

Vi skulle vilja öka antalet anläggningsreportage eftersom det är efterfrågat och uppskattat av många läsare. Har du/ni en anläggning att visa upp i Modellrallaren. Hör av dig till redaktionen!

About The Author

Related Posts